.jpg)
Photo by NASA
Rapport
Eutrofiering anses för närvarande vara det allvarligaste ekologiska problemet i Östersjön. Med tanke på att Östersjön redan har varit föremål för miljöarbetet i 40 år, är det förvånansvärt att dess ekologiska tillstånd inte har förbättrats. Den internationella och nationella skyddspolitiken som iakttagits har följaktligen inte varit tillräckligt effektiv. I PROBALT-rapporten granskas randvillkoren för bekämpandet av Östersjöns eutrofiering på nationell, regional och EU-nivå. Identifieringen av dessa randvillkor underlättar ett effektivt bekämpande av eutrofiering. Dessutom föreslås i rapporten handeln med näringsutsläpp som ett medel att bekämpa övergödningen. På basen av forskningsresultaten presenteras fyra politiska rekommendationer för att effektivera bekämpningen av eutrofiering på såväl nationell som internationell nivå. Forskningsprojektet PROBALT, som Utrikespolitiska institutet koordinerar är en del av Östersjöländernas och EU:s gemensamma forskningsprogram BONUS.
Source: www.kremlin.ru
Europaparlamentets rapport
Fem forskare från Utrikespolitiska institutet har tillsammans med ett forskarteam från College of Europe skrivit en rapport som Europa-parlamentet har beställt. Enligt rapporten fungerar BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Syd-Afrika) inte som ett enhetligt block på internationella fora, men deras inbördes koordinering påverkar internationella förhandlingar t.ex. i G20-gruppen. BRICS-länderna kan ofta inverka på förhandlingsagendan och på diskussionernas tyngdpunkt eller på förhindrandet av att initiativ avancerar. Detta försvagar EU:s möjligheter att driva på sina egna målsättningar. EU har inte särdeles märkbart kunnat utveckla sina relationer till de enskilda BRICS-länderna eller kunnat förbereda sig för en förändring av den globala maktbalansen. Rapporten föreslår för EU fyra alternativ för utvecklandet av sina strategiska partnerskap samt för ett aktivare engagemang med stormakter i tillväxt.

Photo by Sharon Drummond / Flickr.com
BOFIT Discussion Paper
Kinas långvariga krav på icke-inblandning och suveränitet har bidragit till en allmänt hållen uppfattning om att Kina lånar pengar utan att ställa politiska villkor. FIIA forskare Mikael Mattlin och Matti Nojonen argumenterar att antagelsen om att Kina skyr konditionalitet håller sträck endast om begreppet uppfattas i snäv bemärkelse, som den samling av villkor på ekonomisk policy (t.ex. privatisering och finansiell liberalisering) som Värlsbanksgruppens utlånare rutinmässigt kräver. Pappret identifierar fyra typer av konditionalitet i kinesisk utlåning.

Photo by UNclimatechange / Flickr.com
Sedan 2009 har Brasilien, Syd-Afrika, Indien och Kina - även kallade BASIC-länderna, samarbetat inom de internationella klimatförhandlingarna för att få sin röst hörd i globalpolitiken. För att få en verklig inblick i BASIC gruppens sätt att handla bör man försöka förstå varje enskilda lands utvecklingsproblem samt det geopolitiska värdet de ser i samarbetet, framhåller författarna till Nordiska ministerrådets rapport. Utrikespolitiska institutets forskare Antto Vihma är en av rapportens skribenter.
Briefing Paper
Antto Vihma
.jpg)
Photo by European Commission
Finnish Foreign Policy Papers
Utrikespolitiska institutet som firar sitt 50-års jubileum har publicerat en historia om Finlands inträde i Europeiska unionen. Författaren till skriften är Europeiska kommissionens f.d. tjänsteman Eric Hayes. Hayes publikation bär titeln "From Cold War to Common Currency" [Från kalla kriget till gemensam valuta]. Den är en detaljerad beskrivning om hur Finlands regering beslutade att ansöka om medlemskap i Europeiska gemenskapen (sedermera Europeiska unionen) och om vilka de största utmaningarna i medlemskapsförhandlingarna var. I Hayes framställning förenas politisk historia och personliga iakttagelser. Eric Hayes skrivelse är den första publikationen i den nya publikationsserien Finnish Foreign Policy Papers.
.jpg)
Photo by European Commission
Briefing Paper
EU-länderna får ge efter för Förenta staternas och Kinas koalition vid klimatförhandlingarna i Köpenhamn samt vid förnyandet av den Internationella valutafonden. Det viktigaste motivet för bildandet av en enhetligare extern representation än tidgare är rädslan för att EU:s utrikespolitiska betydelse minskar. Många faktorer försvårar ändå denna krävande uppgift.
Briefing Paper
Tiia Lehtonen
Briefing Paper
Kaisa Korhonen
Ons 8.2.2012 kl. 08:30-09:30
Enligt invitation
Tors 16.2.2012 kl. 10:00-11:30
Enligt invitation
Tors 15.3.2012 kl. 09:00-17:00
Enligt invitation
I medierna, 2.2.2012
Utrikespolitiska institutets programdirektör Mika Aaltola kommenterade republikanen Mitt Romneys möjligheter att bli sitt partis presidentkandidat i Förenta staternas kommande presidentval
I medierna, 31.1.2012
Utrikespolitiska institutets programdirektör Arkady Moshes kommenterade euroområdets kris och World Economic Forum. (på engelska)
I medierna, 29.1.2012
Utrikespolitiska institutets programdirektör Juha Jokela kommenterade i Hufvudstadsbladet krisen i euroområdet
Forskningsprogrammet Europeiska unionen har i fokus unionens globala och regionala roll, inklusive unionens interna dynamik. Programmets centrala teman är EU:s externa relationer, ekonomiska politik och institutionella utveckling.
Forskningsprogrammet EU:s östra grannskap och Ryssland följer med utvecklingen i EU:s östra grannländer, med speciellt Rysslands inrikes- och utrikespolitik i fokus. Programmets huvudteman är bland annat områdets allmänpolitiska utveckling samt energi- och klimatpolitik. Dessutom forskar programmet i utvecklingen av de mellanstatliga förhållandena i unionens östra grannskap samt områdets förhållande till unionen.
Forskningsprogrammet Global säkerhet analyserar global säkerhet ur ett brett säkerhetsperspektiv. Programmet tar fasta på de globala säkerhetspolitiska förändringarna som påverkar utvecklingen av Europas och Finlands säkerhetsklimat. Centrala forskningsteman är utvecklingen av globala maktförhållanden, förändringarna i stormaktsbalansen, betydande funktionella och regionala säkerhets- och riskfaktorer, de transatlantiska relationernas roll i världspolitiken samt de olika dimensionerna av europeisk säkerhetspolitik.